HSP/ Highly Sensitive Person/ Högkänslig / Min historia / Träning

Idrottslärare

Att plugga till idrottslärare var med väldigt roligt, men otroligt utmanande. Jag var tacksam över att jag gillade att utöva idrott så mycket som jag gjorde och att jag hade med mig mitt självförtroende från skolan att jag var bra på idrott.  

Jag hade alltid älskat att vara i en idrottshall och efter studenten så saknade jag den miljön. När jag läste Idrott och hälsa B med killklassen på gymnasiet så kände jag mig så hemma igen och var så glad att äntligen få vara tillbaka i hallen igen.  

Det var så många som var så grymt bra på idrott i min idrottslärarklass, så jag som tyckte att jag var bra och alltid haft lätt att utöva idrott av alla de slag kände mig inte så himla grym i det forumet. Om du själv kommer ihåg hur det var på idrotten i skolan och tänker tillbaka på de som var bäst i klassen på idrott… och så samlar man ihop dem och gör en egen klass med de eleverna… Där har ni nog en bild på hur idrottslärarklassen var?! Ha, ha, ha, många var väldigt tävlingsinriktade så det kunde gå hett till på lektionerna.  

Mycket handlade om prestation, man skulle själv fysiskt kunna alla delar inom ämnet samt lära sig alla regler inom alla idrotter och man blev ju självklart bedömd för vad man klarade av. Vi utövade alla bollsporter, friidrottsgrenar, simning med simtekniker, redskapsgymnastik, dans av alla de slag, orientering, friluftsliv med en vandringsresa, en paddlingsresa samt en vinterutbildning där vi åkte utförsåkning och längdskidor m.m.  

Att ha VFU som idrottslärare var med roligt, men det stressade mig mer än vad det gjorde att ha VFU som hkk-lärare. Det var sådan kontrast i miljön, i idrottshallen var det en helt annan energi och ljudnivå. Det var stojigt och högljutt och man fick typ skrika för att få uppmärksamhet från eleverna som kunde vara mitt uppe i en aktivitet för att de skulle stanna upp lyssna för att därefter ta emot nya instruktioner. 

Jag tyckte det var svårare att undervisa som idrottslärare. Även om jag gillade alla idrotter och var mångsidig i vad jag behärskade så tyckte jag det var svårt att lära mig alla regler och helt plötsligt skulle man stå som domare med visselpipa och markera när eleverna överskred regler som jag hade sådär bra koll på. Ha, ha ha, och elever är sjukt bra på att säga till när man dömer fel… så det gällde att vara observant och försöka ha tungan rätt i mun för att göra rätt.

P.S. God jul alla fina människor där ute!!! Hoppas ni får en supermysig julafton! Vi får en annorlunda jul då det är sjukstuga här hemma, det blir premiär för oss att fira jul själva, men jag tror att vi med kommer kunna få till en mysig jul ändå… det är ju vad man gör det till! Bamsekramar/ Johanna