Morgontrött till Morgonpigg
Jag har alltid varit en nattuggla som varit pigg på kvällen och natten och astrött på morgonen. Jag sov min hela första natt när jag var 2 år gammal så det här är något som följt med mig genom livet. Mina föräldrar gav typ upp att få mig i säng tidigt då jag ändå inte somnade, på mellanstadiet så sa de god natt och gick och la sig vid 21.30. Jag vet att jag brukade kolla på min väckarklocka 22.22 typ varje kväll och då var det dags att lägga mig så det var inte så att jag var uppe och slarvade mitt i natten.
Jag har alltid varit trött på morgnarna och gått upp så sent jag bara kunnat, jag hade exakt koll på vilken minut jag behövde åka hemifrån för att komma precis i tid in i klassrummet, så det är få gånger jag kommit för sent. Men jag har aldrig varit den som väntat utanför ett klassrum utan alltid varit den som gled in när läraren öppnade dörren.
På somrarna under högstadiet älskade jag att vara uppe mitt i natten, jag låg i min säng och kollade på kvinnofängelset ha, ha, ha och verkligen fastnade i den serien. Jag älskade lugnet som la sig i huset när alla sov och jag själv hade stunden av ensamhet.
När min äldsta syster fick sommarjobb där hon skulle dela ut morgontidningar på cykel så kunde jag ibland haka på, jag var ju ändå vaken. Man brukade börja jobba kl 02.15 och man var klar framåt 5.15…då vet jag ju att jag var riktigt trött. När min äldsta syster skulle sluta med det jobbet så tog min mellansyster över jobbet och då följde jag med henne några gånger med. När hon i sin tur skulle sluta så kändes det givet att jag skulle börja jobba där på somrarna, jag kunde ju rundan rätt bra dessutom. Jag har för mig att jag började med detta sommarjobb mellan årskurs 8 och 9? Men det skulle även kunnat vara mellan åk 9 och gymnasiet med. Ingen i min familj kom ihåg vilket år det var, och inte jag heller? Ha, ha, ha, snurrigt värre.
Tjänsten vi hade var att man skulle vara först på plats och först sortera tidningarna i högar till alla de andra som också delade ut morgontidningar för att därefter packa på sina tidningar på cykelns alla packväskor. Satan vad tung cykeln var att cykla med, det blev ett bra träningspass och jag brukade ha musik i öronen och tyckte det var ett superbra jobb! Jag älskade lugnet på natten och det kunde vara magiskt på himlen när man fick ta den av alla vackra soluppgångar, man mötte ju inte en kotte… eller jo… ibland på natten mellan fredagen och lördagen så kunde man möta lite fulla människor som var på väg hem från någon fest… det var väl då jobbet inte kändes riktigt lika lugnt och tryggt. Man delar ju ut tidningar sex nätter i veckan. Man fick bra betalt för få timmars jobb och jag brukade ändå vara uppe till typ 3.30-tiden på somrarna så det kändes inte så farligt att vara uppe lite till, jobba och dessutom få betalt.
När vi fick barn så blev jag helt klart mer sliten och trött på kvällarna men fortsatte att älska lugnet när barnen somnade och att få mysa i soffan och kolla på serier eller filmer vilket gjorde att man kom i säng lite för sent på kvällarna.
Jag hade svårt att komma upp på morgonen och snoozade in i det sista vilket gjorde att vi hade superbråttom på morgonen. Jag brukade lämna av barnen på förskolan för att sedan åka vidare till jobbet. Det var många morgnar som jag körde lite väl fort, kom fram till salen när det var 10 minuter kvar innan eleverna skulle komma och jag sprang omkring och svor typ ”fan,fan,fan,fan” som någon form av mantra, ha, ha, ha. Jag lyckades ändå vara i tid till eleverna men det var inga härliga morgonrutiner jag hade.
Jag hade hört att Kristin Kaspersen släppt en ny bok som hette ”Good morning: Skön start ger energi för dagen” och pratade med min syster Jessica om hennes bok och då berättade hon att hon sett Kristin på nyhetsmorgon där hon pratat om sin nya bok. Jag var då tvungen att gå in och se det klippet. Kristin berättade att hon med varit morgontrött men att hon ändrat sina vanor. Det växte en nyfikenhet hos mig då jag kände att det här var ett utvecklingsområde för mig och jag var bara tvungen att köpa hennes bok och läsa.
Hon beskrev att det är bra att man börjar i små steg, man kan ställa klockan och gå upp 15 minuter tidigare och på så sätt få en annan morgon. Jag tog till mig hennes tips då jag var motiverad att få en lugnare morgon utan att behöva köra för fort till jobbet eller köra mitt mantra av svordomar på morgonen.
Galet vilken skillnad det blev! Mina 15 minuter av ensamhet innan alla andra kom upp gav ett lugn, jag kunde fixa håret och ge mig själv en inbakad fläta. Jag började utöka de 15 min till 20 min för att sedan gå upp 30 min och därefter 45 minuter tidigare än vad jag tidigare gjort. Det var en enorm skillnad vad få minuter gör på morgonen. Jag var fortfarande trött men jag var motiverad så det var inte längre svårt att gå upp tidigare. Vi kom i väg tidigare och jag hade ett lugn i kroppen och slapp stressen vilket var magiskt.
Jag började gilla att få tiden av ensamhet på morgonen och märkte att min hjärna kändes ”klarare” på morgonen än vad den gjorde på kvällen. Ibland fick jag till lite träning på morgonen, men upplevde att det blev stressigt, så det bästa jag visste var att få sitta med en bok och en kopp kaffe. Min hjärna kändes alert och jag upplevde att jag hade lätt för att lära mig av det jag läste på morgonen om jag jämförde att sitta med en bok på kvällen då min hjärna var seg och lätt drömde i väg och tänkte på annat. Jag kunde göra i ordning mig och vara helt klar när jag sedan väckte barnen. Min morgontid blev min kvalitetstid. Jag skulle ALDRIG få för mig att ägna mig åt hushållssysslor på morgonen utan mitt fokus var att ägna mig åt saker som jag tycker är skoj, gillar och mår bra av. Att gå upp tidigare började även göra skillnad på mina kvällar… jag började bli kvällstrött! Så märklig känsla! Jag som varit nattuggla hela mitt liv, började numera gäspa vid 21.30…
Det här var starten av mina nya morgonrutiner… och de har förändrats ännu mer sedan dess… men det kommer senare i bloggen.
