En annan sak jag började reagera mot när jag var 19 år var otvättade jeans. Jag tyckte de var som snyggast när de var splitter nya och ville vänta så länge som möjligt med att tvätta dem, ha, ha, ha. En dag var jag ute och gick och då började det ösregna och jag blev dyngsur. När jag kom hem och drog av mig mina blöta, nya byxor så var mina lår fyllda av röda små prickar som kliade.
Jag känner mig typ som en knarkhund som kan lukta sig till skadliga kemikalier, ha, ha, ha… fast utan det luktsinnet utan mest att min kropp reagerar på dem. Ibland tänker jag att det är förmågor som vissa har för att kunna varna andra? Det finns ju de som känner mögellukt jättetydligt och andra känner inte av det…
Min vän som med kände sig instabil vid den här tidpunkten gjorde en klockren och jättefin liknelse över hur hon upplevde att det kändes och det var en stooor igenkänningsfaktor för mig.
Jag tänkte mycket på min farmor som gick bort endast 58 år gammal och som kämpade med sin psykiska ohälsa (skrev lite om henne den 15/2–2022) när jag läste att PMDS kan vara ärftligt.
Jag fick inte ihop det med mitt humör och att jag upplevde att jag var så instabil i mitt mående. Jag hade ju tyckt att det blir värre vid mens och att jag kände mig ”PMS:ig”… men det var så ofta jag upplevde att jag hade dåliga dagar.
Jag har alltid varit en nattuggla som varit pigg på kvällen och natten och astrött på morgonen. Jag sov min hela första natt när jag var 2 år gammal så det här är något som följt med mig genom livet. Mina föräldrar gav typ upp att få mig i säng tidigt då jag ändå inte somnade…
På jobbet var jag den vanliga Johanna, jag älskade ju att jobba och mådde så bra med det! Men det var som jag blivit skadad av att gå hemma och må dåligt så länge så mitt hem som borde varit en fristad där jag laddade mina batterier var inte det.
En dag på jobbet så kom det ett mejl där det stod att de gjorde en ny rekrytering av förstelärare i kommunen och att det var fritt fram att söka! Jag hade ju sökt tidigare när jag var föräldraledig då den biträdande rektorn då tyckte att jag skulle göra det…
Jag var så imponerad över hur mycket man kunde utvecklas som person och börja tänka i nya banor efter att ha läst Mia Törnbloms böcker om självkänsla och självförtroende. Även om jag hade en bit kvar så hade hennes metoder verkligen stärkt upp min självkänsla och självförtroende.
Som många andra i Sverige (och numera världen) så älskade jag Anders Hansen och hans bok “Hjärnstark- hur motion och träning stärker din hjärna”. Jag gillar verkligen att läsa sådant som har med människokroppen att göra och som kan ge en nya insikter där man kan förändra sina vanor så att man kan må bättre.
