Änglatarot
Jag var bara tvungen att köpa mig en egen änglatarotkortlek för jag ville få ut så mycket som möjligt av änglakursen och jag tyckte att den delen lät väldigt spännande och intressant. Så jag inhandlade en änglatarotkortlek på svenska och här var starten i att börja utforska kortläggningens magiska värld.
När jag var liten så gick jag på söndagsskola i Svenska kyrkan. Mina föräldrar är inte själva direkt troende och hänger inte själva i kyrkan mer än vid dop, konfirmation, bröllop och begravning men att gå i söndagsskolan var något som jättemånga barn gjorde. Det var som en rolig aktivitet och ett sätt att komma hemifrån och träffa andra barn så mina föräldrar anmälde mig till den aktiviteten. Jag har fina minnen därifrån och tyckte själv att det var roligt. Jag minns att vi pysslade mycket och sjöng sånger, minns att vi sjöng ”Det lilla ljus vi har, det ska få lysa klart” och att de skickade runt en kollekt och att jag brukade få med mig mynt som jag kunde lägga i kollekten. De brukade även berätta om händelser från Bibeln och ofta pysslade vi med något som var kopplat till historiska händelser från Bibeln. Jag minns även att vi brukade be någon bön ihop.
Efter söndagsskolan så hade jag en paus under rätt många år från kyrkans värld men när jag kom upp till mellanstadiet så var det många av mina jämnåriga som var med i UV i en frikyrka som var populär där jag bodde och då var jag sugen på att börja det där jag med, men mest var det för gemenskapen och att de gjorde skoj saker ihop. Jag som var väldigt tyst och blyg hade dock svårt att komma in i gruppen och känna mig som hemma, men jag var ändå med under flera år och hann även konfirmera mig innan jag kände att kyrkans värld inte var rätt forum för mig.
Varför jag berättar om detta i just detta inlägg är att jag fick ju lära mig att be och rikta mina tankar mot något högre, något som är större än mig själv redan som litet barn. När jag har tyckt att livet varit tufft, jag har känt mig ensam och lost under livets gång så har jag alltid i mitt tysta bett till högre energier/Gud om hjälp och vägledning. När man har en tro att det finns något mer än en själv så känner man sig inte lika ensam och den biten har varit en skön känsla att ha med sig genom livet.
När jag var liten så kunde jag be ”Snälla gode gud, kan du hjälpa mig så det går bra på provet jag ska göra i morgon”, ha, ha, ha. Eller ”Snälla, snälla, snälla Gud kan du hjälpa mig med killen jag är kär i så han kan bli kär i mig med”, ha, ha, ha. Ja, nivån på mina böner var nog ungefär så här… jag bad ofta om hjälp om saker i min vardag och i mitt liv och ofta gjorde jag det när jag låg i sängen och skulle sova.
Då kanske ni funderar kring om mina böner besvarades?! Det brukade gå bra för mig i skolan så proven brukade jag klara och landade ofta på ett VG (Väl godkänt) på mina prov men jag hade sååå mycket ångest och oro innan och skrev prov och skakade för jag var så nervös och hade så svårt att sova inför prov… så detta är en anledning till att jag valt bort prov i mitt klassrum och använder det bara i enskilda fall.
Vad gäller killar så hade jag ytterst få killar innan jag som 16 åring träffade mannen i mitt liv *Anders*.
Jag upplevde att när jag skickade ut böner så fick jag aldrig några direkta svar som jag tänkte att jag skulle få, men det var ändå en metod jag fortsatte med.
När jag köpte min tarotkortlek så hände det något med mig. Jag minns när jag började arbeta med min kortlek så blev jag yr, på samma sätt som jag blir när jag går i ett hus med mycket energier eller när jag ger eller tar emot healing… på samma sätt blev det när jag satt med min kortlek.
Jag började ställa frågor till ”änglarna” och det var heeelt galet vad korten svarade mig bra. Det var som att saker jag funderade på och behövde hjälp med så fick jag guidning via korten. Jag kunde lägga kort om dåtid, nutid och framtid och förstå mitt dåtid kort, känna att nutid stämde utifrån där jag befann mig för att sedan även checka av att mitt framtidskort med infall sig. Jag älskade verkligen att få sitta med min kortlek och lägga kort och kände att det här verkligen var ”min grej”.
Jag tänkte att ALLA borde ju äga en tarotkortlek. Det är så mysigt att sitta där med sin kortlek och man kan ställa massa frågor och det är häpnadsväckande vilka kort man kan dra, verkligen en guldkant på livet.
Tänk om jag hade haft en kortlek när jag växte upp… kanske att det hade underlättat för mig… men eftersom jag inte hade det så var det väl inte meningen för jag var inte där då. Nu har jag lärt mig nyansskillnader i vad det är för intuitiv vägledning jag får via mitt sinne, men att använda kortlekar ger en annan typ av vägledning och jag tycker verkligen att de berikar mitt liv.
Den här kortleken älskar jag!
Om man ska köpa en kortlek så tycker jag att det är det den här man ska ha hemma och det är den som jag använder mest när jag ska göra en tarotläggning. Om jag jämför änglatarortkortleken med en ”vanlig” tarot så är den här mer ljus och kärleksfull. Den har liksom inget ”döden-kort” men den har ju kort som visar att man kan ha tyngre perioder i livet men inte mycket värre än så. Numera använder jag även orakelkort… men det kommer jag till senare i bloggen. Jag berättade i inlägget om affirmationer att jag lägger kort varje morgon när kaffet rinner ner och ibland är det från den här kortleken jag gör min läggning. Beroende på vad jag har frågor om så väljer jag kortlek därefter. Idag är jag utbildad och certifierad änglatarotläggare… men det kommer jag med till senare i bloggen.
Ett annat tips när man väljer sin kortlek är att välja den man ”fastnar för”… då är den rätt för dig.