Tillbaka till Englagård – del 2
Idag kommer fortsättningen på Anders och min lilla händelserika retreathelg på Englagård, ha, ha, ha. Verkligen ett minne för livet! Är sååå tacksam att jag lyckades få iväg honom på den här resan! Tack Anders! Älskar dig!
Meditationer
Under “Superkursen” så får man testa på ett gäng olika meditationer och de är helt ljuvliga. Det är så lyxigt att vara iväg på ett ställe där man får så mycket tid till att meditera. Anders tyckte med det var hur skönt som helst.
Vid en meditation så var jag med om en märklig grej. Under meditationen så satt och jag kopplade in och kopplade upp och gick djupt in i mig själv, samtidigt som jag sugs ner och ser ett plankgolv framför mig, så märkligt! Jag bara sitter där och stirrar för mitt inre på detta slitna plankgolv och fattar ingenting?! Varför kom detta upp för mitt inre?! När jag släpper plankgolvet så kom nästa inre syn där blicken sugs ner till ett papper som sitter bak på vårat skrivbord, det som Anders gjort utifrån ett gammalt underrede till en gammal symaskin. Det är som att pappret är borta och att min inre syn vill visa var pappret tagit vägen för någonstans. Även det en märklig syn? Fattade nada!
Vid änglameditationen den här gången så var jag med om en superhäftig sak. Jag satt ner och blundade och försökte gå djupt in i mig själv när det kändes som om de ute i rummet tände alla lampor. Det blev som ljust utanför mina ögonlock, JÄTTELJUST! Jag kände att ljuset störde lite och fattade inte varför de tände upp rummet så mycket? Rummet hade ju en dov mysbelysning med tända ljus och det var ju för att man skulle komma in i stämning. Men ljuset jag hade utanför ögonlocken var jätteljust! Ni vet när man blundar så släpper ju ögonlocken igenom ljus. Om man sitter i ett mörkt rum och blundar så är det ju verkligen kolsvart innanför ögonlocken, men om man blundar i ett ljust rum så blir det ju inte samma mörker bakom sina ögonlock.
Ljuset kändes som det kom bakom mig i rummet och till slut var jag tvungen att öppna ögonen för att se vad de höll på med där bak. Fatta min förvåning när jag öppnade ögonen och det inte finns något ljus alls i salen?! Det var samma mysbelysning med tända ljus som det var från start. Jag fattade ingenting…?! Det tändes ju upp ett vitt ljust sken för mitt inre. När jag visste att det inte var några knasigheter i rummet så ville jag gå tillbaka till mig själv och min änglameditation. När jag då blundade… vad tror ni då kom tillbaka?! Jo, LJUSET! Det blev sådär jätteljust innanför mina ögonlock igen som om det var någon i rummet som satte på strålkastare bakom mig. Men den här gången log jag och lutade mig tillbaka och njöt av ljuset. Det kändes som ett riktigt “änglaljus”. Jag har gjort den meditationer även hemma, men har aldrig varit med om att sköljas över av ett sådant fullkomligt ljusbad som jag var med om den gången på Englagård.
Det var den här låten vi lyssnade på under meditationen:
Efter meditationen så fick vi frågan hur vi upplevde meditationen och om det fanns någon där som ville dela med sig. Jag var så himla tagen av det jag upplevt så vipps räckte jag visst upp handen och berättade om min “ljusupplevelse”. Satyam som har kursen log och nickade instämmande att så kan det vara, som om han kände igen och visste precis vad jag snackade om.
Anders tog med ordet och berättade om hans känsla och han var förvånad över vilken skön, avslappnad känsla man får i kroppen av meditation. Han var inte riktigt beredd på att det skulle vara så behagligt. Han trodde nog mer att han skulle bli rastlös, få kryp i kroppen, bli uttråkad och skulle få svårt att landa. Men känslan han hade efter en meditation kunde han jämföra den med när man kommer hem en fredagskväll och knäpper en öl, när man blir sådär avslappnad och lite dåsig fast på ett skönt sätt, men att man nu fick samma känsla fast utan öl! Ha, ha, ha. Jag ÄLSKAR Anders liknelse med meditation och en öl. För han har ju sååå rätt!!! Det är precis den känslan man kan få när man mediterar… Kanske den liknelsen kan få fler människor (kanske fler män) att testa meditation?!
Efter den här kursen så har Anders fått in meditationer som en del i hans “instruktionsbok” för god hälsa. Han mediterar till och med oftare än vad jag gör. Jag gillar ju lite mer andliga och flummiga meditationer, men han gillar mer dem som inte är flummiga. Det är ändå så gött med meditationer och det är att det finns så många olika typer. Om man går in på Nextory så finns det ju jättemånga olika guidade meditationer, men även Spotify har mängder av dem. Han kan sätta på en meditation om han har svårt att sova eller om han behöver varva ner efter jobbet. Han upplever att meditationen bryter alla tankar i huvudet som maler och skapar lugnt i hans hjärna som annars ofta går på högvarv.
Så ni där ute som har män som inte alls är inne på att vilja testa meditationer men att ni vet att de säkerligen skulle må mycket bättre av det?! Berätta om Anders liknelse med ölen! Ha, ha, ha. Kanske det skulle göra susen?!
Auraläsning
På Englagård så kan man göra en auraläsning med hjälp en av maskin. Förra gången när jag åkte därifrån så ångrade jag lite att jag blivit så snål och att jag inte tog chansen att testa. Jag har sedan mååånga år tillbaka en känsla av att mycket av min aura går i färgen lila och jag var sååå nyfiken på om den känslan stämde? Om maskinen med skulle visa på färgen lila eller om den skulle visa på någon annan färg. Jag hade ingen koll på vad lila betydde eller om det ens är så att man har mycket av just en färg? Ibland tänker jag att auran förändras ju beroende på hur man mår. Om man mår bra och är lycklig och glad så känns det som man har en stor aura som riktigt lyser… Ni vet när någon ibland kommer in i ett rum och man möts av den personens kraftfulla energi. Eller tvärtom, om någon mår dåligt i sig själv, är ledsen, olycklig och kroppshållningen kanske till och med är ihopsjunken att auran då är liten och rätt tight inpå kroppen. Jag tror att även om man inte alltid kan se auran så kan nog många relatera till den känslan. Jag var hur som helst nyfiken på min aura och slog till den här gången när jag var där med Anders.
Man kunde välja att antingen få ett häfte på 23 sidor på engelska med en beskrivning av sin aura eller om man ville att en person skulle läsa av och intuitivt berätta vad den fick till. Även om jag är som jag är så har jag en skeptiker som bor inom mig och kände att maskinen kändes tryggare och säkrare, ha, ha, ha. Så jag körde på den! Och dra mig baklänges när jag fick kompendiet i min hand!!! Min aurafärg var VIOLETT!!! Hur knasigt är inte det?! Utav alla färger så landande min färg just på den! Helt galet, skoj, intressant och spännande.
Jag tog med mig häftet till vårt “flådiga” rum och vi kikade igenom det. Det var så sjukt för typ hela häftet beskrev mig som person, hur jag funkar och hur jag är. Det var verkligen en tankeväckande upplevelse. Beskrivningen för en Violett personlighet är att man är intuitiv, karismatisk, futuristisk, sensuell, visionär, innovativ, konstnärlig, teoretiker, passionerad och fantasifull, Ha, ha, ha, även om jag rodnar lite över den beskrivningen så stämmer nog orden in rätt bra?!
När man kollade av respektive chakra så hade jag MYCKET mer energi i de övre chakrana och betydligt lägre energi i den nedre och mer jordanden chakran. Det kunde ju förklara min öppenhet kring alla mystiska saker jag den senaste tiden fått uppleva. Balans är ju ändå bra så mycket pekade på att jag behövde jorda mig mer. Läsningen visade även att jag var en väldigt emotionell person med ett rikt känslolov och starka känslor och det stämmer med bra in på min högkänsliga sida som kan känna in det mesta. Häftet tipsade om att det är viktigt att jag har personer i min närhet som jag kan dela alla mina känslor och tankar med, ha, ha, ha.
Violett färg visar på att man är väldigt spirituell och har kommit rätt långt i sin andliga utveckling och den är kopplad till kronchakrat. Det stod även en del om att man har ett rikt inre liv, och det är ju något som jag alltid har haft. Man vill även väldigt gärna hjälpa mänskligheten och det är lätt hänt att man har många projekt igång samtidigt. Det stod även att ett yrke som passar violetta personligheter är att vara lärare så man kan inspirera och lära andra, man är även serviceinriktad som person och väldigt mån om andra. Det stod att jag hade en stor healingförmåga och att jag skulle kunna arbeta med det med. Det stod att jag är en introvert person som behöver dra mig undan och ladda mina batterier. Att jag har en vision om att hjälpa andra och kunna nå ut till en större ”publik” och att jag passar som någon form av ledare som inspirerar andra människor. Att jag laddar mina batterier med musik, meditation och där jag kopplar ihop och tränar både mina tankar och kroppen, att jag ser holistiskt på hälsa och att alla delar är viktiga för mig. Det är viktigt för violetta personligheter att utöva någon form av sport som gör att de får ut all den energi som finns i kroppen kopplat till allt som de snappar upp från omvärldens energier men idrotten ska vara kontrollerad och inte något som stressar upp mig.
Vad gäller ekonomin så har en violett personlighet inte så stort behov av mycket pengar, bara man har så man klarar sig så kan man hitta lycka i små saker i livet, man behöver inte så mycket.
Som Violett personlighet så har man lättare att se den större meningen med att saker inträffar och man fastnar inte så lätt i små detaljer. Den teoretiska delen hos violetta personligheter är att allt måste ändå få någon form av förklaring. De köper inte allt som de tar del av utan vill ofta läsa på och hitta någon form av fakta som kan förklara det mystiska som de upplever… Ha, ha, ha fatta att jag ändå satt där med mitt häfte och kände en stor förundran!
Anders blev själv lite nyfiken och precis innan vi skulle åka hem så kläckte han att han nog med ville göra en auraläsning, ha, ha, ha, sååå skoj!! Och sååå otippat. Men jag uppmuntrade honom då jag hade svårt att tänka mig att han någonsin kommer få möjlighet att göra det igen?! ha, ha, ha.
Hans aurafärg gick mer i Orange/Röd och det som var så skumt var att hans häfte var typ en manual kring hur han fungerar som person. Hur är det ens möjligt?! Han beskrevs som en konstnärlig person med en stark iver och kreativa uttryck. Ord som entreprenör, vinnare, produktiv, ledare, problemlösare, analytisk, ambitiös, målorienterad, företagsam, självsäker, självständig, njuta av att skapa saker och kreativ med lösningar på det mesta kom upp på hans beskrivning. Min man är ju verkligen allt det där. Kan ju hänvisa till mitt inlägg ”Min Ernst” så får ni en liten inblick på hans konstnärliga ådra… Även alla inlägg på vår renovering som han är drivande kring... både att han vet hur han vill att det ska se ut, men även att han har en hantverkare inom sig som kan skapa det han har får för sitt inre. Anders har ju alltid några projekt igång som han jobbar med.
Det kom även upp att han gillar äventyrliga träningsformer som är utomhus och det stämmer med bra på att han gillar att cykla mountainbike, vandra och åka skidor/snowboard. Han gillar mer fart än vad jag gör… jag blir mer stressad och helt slut när det det går för fort och jag knappt hinner andas, medans han får en kick av den typen av aktivitet.
Orange/Röd personlighet vill gärna ha pengar som täcker för alla kreativa idéer, projekt, hobbys och äventyr som de har. De vill även känna sig självständiga och att kunna klara sig på egen hand och vill inte att andra styr dem så de passar ofta som egen företagare. De har med ett stort behov av att vara själva och laddar batterierna som bäst då. Jag tänker att det här är en anledning till att vi trivs så himla bra ute på landet både Anders och jag. Vi båda är två själar som behöver mycket återhämtning och vi blir båda två stressade runt mycket folk och att vara inne i stan. Vi älskar lugnet på landet och det är verkligen här vi båda laddar våra batterier.
Om Anders hade fått mitt häfte och jag hade fått hans så hade vi tyckt att detta med auraläsning var skit och inget att ha… Men nu satt vi där med varsitt häfte som mycket riktigt beskrev oss som personer. Tänk vad mycket vi har att fundera kring under livet här på jorden, hur allt hänger samman och fungerar?!
Solen och Ljusfenomenet
I slutet av kursen innan vi skulle åka hem så satt Satyam framme på scenen i hans soffa och väntade på att alla skulle komma och landa. Då tog jag mod till mig och gick fram till honom och berättade om mina löprundor när jag såg ljusfenomenet, solen och mina tankar om solen. Men jag var sååå nyfiken att höra vad han trodde att det var som jag upplevt. Hans första tanke var om det kanske kunde varit någon utomjordisk energi? Att han trodde att vi har nog mer besök från andra galaxer än vad vi själva vet om. Men sedan sa han (som många andra andliga personer säger) att jag har svaret inom mig, så om jag bara lyssnar inåt så vet jag vad det var jag såg…
Jag frågade honom om han varit med om något liknande eller om han hört någon vara med om något sådant som jag upplevt. Men han hade aldrig hört det, så han gratulerade mig till mina upplevelser och tackade för att jag delade med mig av dem till honom.
Ibland undrar jag vad han tänkte om mig när jag satte mig där vid hans soffa och började berätta om mina händelser, undra om han trodde att jag hade alla hästar hemma?! Ha, ha, ha. Han kanske tänkte att jag var en sjuk och galen person?! Ha, ha, ha. Men jag tror inte det?! Det brukar ju vara rätt högt i tak i sådana här forum, ha, ha, ha. Men man vet ju aldrig?
Så jag har gått Superkursen två gånger. Det blev ju på ett annat sätt när man gjorde den en gång till. Mycket är ju exakt likadant, nästan som att Satyam följer ett manus. Jag kände igen orden och vad han sa och berättade om, vilka skämt han drog och även vid ett tillfälle när han berättade en sorglig grej och han började gråta. Det var som samma på typ alla ställen även andra gången vilket gjorde att min känsla av äkthet försvann lite grann. Men jag tror att det blir så. Det är ju egentligen samma för mig när det kommer till mina lektioner i hur jag berättar och förklarar saker. När man gjort något många gånger så blir det ju att man går in lite i autopilot. Man behöver inte tänka så mycket utan man bara gör. Lite på samma sätt kändes superkursen andra gången. Men det fina var att det var första gången för Anders och han visste ju inte vad som skulle hända. Det var så himla roligt att dra iväg honom och få göra detta tillsammans med Anders. Jag är sååå stolt över att han vågade och att han faktiskt är en man som är trygg i sig själv och som kunde tänka sig åka iväg på detta. När jag pratat med vänner och kollegor så är det tydligen väldigt få som lever med en man som de skulle kunna få iväg på en sådan typ av resa.
Kanske med detta inlägg kan uppmuntra fler män och fler par att faktiskt åka?! Jag rekommenderar det av hela mitt hjärta! Verkligen ett minne för livet!!! Åk bara! Åk!
När vi satt i bilen på väg hem så tackade Anders mig för att jag drog iväg honom på denna resa. Han var rätt tagen över allt han varit med om samt mer avslappnad än vad han varit på länge. Han behövde verkligen den här resan.
När man åker första gången så kostar ju Superkursen bara 498kr och då ingår ALLT!! Men när man går kursen en andra gång så kostar den 1398kr. Men att betala 1896kr för oss två kändes ändå som en billig helgaktivitet när det till och med ingick allt käk.
När jag gick in och kikade på deras hemsida så kör de fortfarande på med Superkursen med jämna mellanrum så boka in dig på det med vetja?!
Om du är ett kontrollfreak och vill veta vad som händer där och vad man får göra så har jag skrivit och berättat om det i förra inlägget samt här, här, här och här. Alla pass är ju valfria så om du vill hoppa över något så får man självklart det. Men jag tipsar om att vara med på ALLA pass! Om det känns lite jobbigt… utmana dig själv!
Jag bad Anders läsa i genom mitt inlägg för att se om han minnen stämde in på mina, samt att han fick godkänna att det kändes ok att jag skrev om hans upplevelser kring vår resa till Englagård och han blev väldigt rörd och tyckte att det var ett väldigt fint inlägg. Han är sååå fin! Han stöttar mig verkligen i min “bloggresa” och det är hur fint som helst! Det är säkert inte alla som lever med någon som hade tyckt att detta känts ok?! Jag är så tacksam att han supportar mig i detta och pushar mig att låta mitt ord få flyga fritt och att han känner tillit till mig och den inre vägledning som jag har kopplat till bloggen. Bloggen är en solklar del i mitt soulgoal och jag har aldrig tvekat en sekund utan detta känns självklart att detta är något jag vill och behöver göra under min tid på jorden.
Sååå roligt att du med vill haka på!
All kärlek till dig!
Kram / Johanna