Arg på Universum
För några år sedan, när Mira var nästan 7 år gammal så började hon känna yrsel. Vi hade tidigare varit i kontakt med vården med liknande bekymmer och då hade hon haft låga järnvärden så vi trodde att det kunde vara något sådant den här gången med och försökte boosta henne med extra järn.
Järn tillverkar ju det röda färgämnet hemoglobin som transporterar syre i kroppen och med för lite järn så blir det lätt att hjärnan och kroppen påverkas av för lite syretillförsel och man kan då lätt bli trött/yr/ha huvudvärk med mera, så det kändes verkligen som hennes yrsel kunde bero på detta den här gången med.
I den här vevan när Mira hade yrsel så var jag med om ytterligare en märklig grej. Jag låg och sov och drömde om att jag kom in i mitt hus, huset var inte i det bästa skick om man säger så, ha, ha, ha. Men det som hände därefter är att jag liksom sugs ner med blicken mot plankgolvet och ur det så väller det ur MASSVIS med fästingar. Jag vaknar med ett ryck och kände att det där var ingen vanlig dröm, nej, den vibrerade på ett sådant där sätt som när “Universum” försöker ge någon form av budskap.
Det som var så skumt var att när jag och Anders var på Englagård (berättade om det här), så gjorde vi en meditation. När jag satt där och då och mediterade så sögs min blick ner i ett plankgolv och det enda jag såg var detta plankgolv…. Nu i drömmen så var det samma plankgolv som var tillbaka, men den här gången med en invasion av fästingar som liksom vällde ur från springorna i golvet. Hujedamig så äckligt det var!
Jag var så uppe i varv och klockan skulle ringa bara 10 min efter det att jag vaknade så jag stängde av mitt alarm och gick och satte mig i min fåtölj och sökte i Solögas bok “Djurens språk” och sökte efter betydelsen av djuret “Fästing”. Det som jag fick fram var det här:
Efter att jag läst orden så kände jag ändå att det inte var rätt, det var inte det budskapet jag skulle få. Jag sökte vidare i mina drömtydningsböcker för att se om jag skulle bli klokare. Det här med att tyda drömmar är med något som jag tycker är spännande! Kommer ett eget inlägg om drömtydning framåt i bloggen.
När man drömmer om just hus så brukar de representera “sig själv” och man ska då lägga märke till dess skick, storlek och vem som befinner sig i huset. Ett hus som renoveras kan symbolisera tillväxt och att du växer som person medans ett förfallet hus kan tyda på att du behöver en förändring med mera. Ja, det finns mycket i “husdrömmar” som man kan tolka in till sig själv… och för min egen del så blev mitt hem invaderat av fästingar… hmmm…
Jag hade svårt att släppa drömmen, jag berättade om den för Anders när han sedan vaknade, ha, ha, ha, den mannen, min man… vad han får vara med om konstigheter när han lever ihop med mig. Tack Anders för att du står ut! Ha, ha, ha.
Sedan så var det en “vanlig dag”. Vi åkte till jobbet, Mira och Vincent åkte till skolan och ekorrhjulet snurrade på som vanligt. På kvällen så kändes Mira VÄLDIGT yr och vi kände att om detta inte går över i morgon så behöver vi åka in med henne för så här kan hon ju inte fortsätta att ha det. Det kändes olustigt att hon skulle sova ensam i sin säng när hon var så yr så hon la sig mellan oss. När jag ligger där tätt intill henne så är det som att jag absorberar hennes energi/hennes yrsel och det är för mig som att åka båt där hela havet stormar. Fyyy tusan så yr jag blev, av att bara ligga där bredvid henne. Där och då fick jag panik! Jag kände att jag inte skulle kunna vänta tills “i morgon”. Det här kändes akut, jag blev rädd på riktigt! Tänk om vi skulle somna och så skulle hon inte vakna något mer?! Sådana tankar hade jag, samtidigt som klockan var typ vid 21.15 på kvällen och det kändes sååå sent att sätta sig i bilen och åka till akuten… jag skulle ju jobba dagen efter (ha, ha, ha, plikttrogen som jag är så fick jag där och då inte ihop livspusslet). Anders som inte kände av Miras yrsel som jag gjorde kände att det var för sent för att åka till akuten, men då bestämde jag mig för att jag inte kommer kunna sova en blund i natt och jag kommer ALDRIG förlåta mig själv om något illa skulle hända med Mira. Så sagt och gjort, jag tog på mig kläder och Mira kommer jag faktiskt inte ihåg om hon åkte dit i pyjamas?!
Vi slängde oss i bilen och åkte till sjukhuset.
Väl framme så anmälde vi oss och berättade om Miras bekymmer, vi fick sitta i väntrummet och sedan kom det en sjuksköterska och kollade till oss. Det första hon frågar oss är “Vet du om hon har blivit biten av en fästing det senaste?”.
Jag fick sådan rysning genom kroppen och blev sååå ställd över hennes fråga så jag sa att jag inte visste det/kom inte ihåg? Mina tankar gick ju samtidigt till “Aha, var det därför jag drömde om fästingar idag på morgonen, de som vällde ur mitt plankgolv”. Det var som att jag någonstans där och då blev “lugn” (allt är relativt hur lugn man kan tänkas att bli i en sådan situation, ha, ha, ha), det måste vara borrelia som hon drabbats av?! Vet att borrelia inte är att leka med, men det kändes som Mira skulle få hjälp nu och att vi var i trygga händer.
När vi satt där i väntrummet så kom jag ihåg att hon visst hade fått ett fästingbett under sensommaren. När vi var där på sjukhuset så var det den 13 januari så det var ju inte så att hon hade blivit fästing biten inom de senaste veckorna och det är ju inte helt lätt att komma ihåg sådant så lång tid efteråt.
Mira fick lämna massa blodprover och de gjorde en noggrann undersökning på henne på sjukhuset. De kunde utesluta att det inte var något livshotande och de inväntade några snabba blodprovsresultat men att de skulle få slutgiltigt resultat dagen efter. De lugnade oss och sa att vi kunde åka hem och sova.
Jag minns att när jag satt i väntrummet så insåg jag ju att Mira inte kommer orka gå till skolan i morgon och jag kommer inte orka åka och jobba så jag satte mig och försökte få iväg en vikarieplanering (typ vid 00.15 på natten) så att de visste på jobbet att jag skulle bli hemma och att vikarien skulle veta vad den skulle göra. Det här är ju en spännande del i att arbeta som lärare, det är ju säkert så i mååånga yrken, att man ska rodda med saker inför att någon annan ska ta över ens jobb. Ibland tänker jag på jobb där man inte behöver fixa med massa extra grejer bara för att man blir borta från jobbet. Ja, det finns för- och nackdelar med alla jobb.
När vi kom hem så kändes det ändå rätt skönt, jag var glad över att jag tog beslutet att åka med Mira till akuten, det kändes som jag kunde andas ut.
Dagen efter så hörde de av sig med alla provsvar och då var det som luften gick ur mig när de sa att alla prover visade hel ok resultat, järnvärdet var lite lågt, men inte så lågt att det skulle kunna göra att hon skulle bli så yr, så dåligt var det inte. Borrelia visade det inte på heller… Jag fattade ingenting! Jag tänkte att det måste ju blivit fel?! Kan det vara borrelia men att det inte visar det på ett blodprov?! De sa att de är självklart att det kan vara så, men det är väldigt sällan att blodprover visar fel så detta svar kunde vi lite på.
Jag visste inte vad jag skulle tro?! Jag kände mig sååå lurad av “Universum” och började tappa all min tillit till allt. Varför skulle jag få en sådan dröm som var på det sätt som det brukar vara när det finns budskap i drömmen? Varför skulle vi samma dag åka till sjukhuset med Mira och det första de frågar är om hon blivit fästingbiten?! Samma dag?! Om det inte fanns en koppling?! Jag var sååå arg! Tokförbannad var jag på “Universum”, det kändes väldigt konstigt, hur kan man vara så arg mot något som kanske inte ens finns?! Jag var sååå ledsen, besviken, kände mig lurad och arg. Jag var sååå säker på budskapet, det kändes så klockrent, och ändå så blev det så fel. Vad hade jag missat?!
Mira och jag var hemma från skola och jobb den dagen. Från sjukhuset så sa de att de skulle gå till botten med varför Mira var så yr. De var helt fantastiska! Jag är sååå tacksam över vården och den hjälp man kan få!
Dagen efter så tänkte vi att Mira skulle tillbaka till skolan, jag följde med Vincent och Mira ut till skolbussen men väl där ute så liksom absorberar jag Miras yrsel igen och jag har svårt att typ gå rakt och kände hur ska den här lilla tösen kunna sitta i en skolbänk och lära sig saker när hela omvärlden gungar på detta sätt?! Det kändes inte rätt! Så ett snabbt beslut där och då när bussen kom var att ta med Mira in till huset igen och stanna hemma med henne lite till så hon blev hemma drygt en vecka från skolan innan det kändes som hon blev tillräckligt redo att komma tillbaka dit.
Jag kan vara sååå tacksam över att kunna känna in så mycket, att rent fysiskt kunna känna hur en annan människa mår kan hjälpa väldigt mycket när jag tar beslut i hur jag ska vara/agera vid andra människor. Det kändes som en superkraft att ha där och då när Mira var så yr.
Förutom yrsel så var Mira väldigt trött under den här perioden, hon upplevde även att hon hade dimsyn och ont bakom ögonen hon beskrev det som att hon hade “luft bakom ögonen” och att det kändes som hon hade “smuts” i ögat. Jag minns att hon gnuggade sig mycket i ögonen under den här tiden. Hon var mer ljudkänslig mot vad hon brukade vara, jag minns att när vi satt och kollade på TV så fick vi sänka ljudet då det blev för jobbigt för Mira. Hon ville inte hitta på saker, det var som hon inte hade energi till det. Minns att vi skulle ut och åka pulka med hela familjen och det gick bara inte, ALLT var som för jobbigt för Mira under den här perioden. Hon kunde även ha problem med illamående på kvällarna när hon skulle sova… Gissar att det kändes som en helikopterfylla när hon la sig ner med huvudet på kudden… så kändes det för mig iallafall när jag låg bredvid Mira och snappade upp hennes yrsel.
En annan grej som hon fick problem med var att hon blev stel och fick ont i nacken och i axlarna.
Följande månader så blev det många vändor till vården. Mira fick boosta kroppen med näringsdrycker för att få i sig så mycket näring och energi som möjligt. Mira är kinkig med att stoppa i sig saker men tack och lov så hittade vi en näringsdryck (av alla hon fick testa) som hon älskade! Om du själv hamnar i en situation där du med behöver ge ditt barn näringsdryck så kan jag tipsa om den här sorten med Minimax Choklad:
Det fanns misstankar om Mira hade fått någon hjärntumör och skulle därför genomgå en MR-röntgen. De hade även funderingar på om det skulle kunna vara Hydrocefalus, som är en störning i hjärnvätskans cirkulation som leder till en vidgning i hjärnans hålrum. Fy fan så gräsligt detta var! Jag ville inte ens tänka tanken på om det skulle kunna vara något sådant. Det var som att de tankarna blev för jobbiga så jag lyckades på något vänster gå igenom detta utan att bli hur påverkad som helst. Det var nog värre för Anders?
Han var den som följde med Mira när hon skulle bli sövd och göra sin MR-röntgen och jag minns att han efteråt berättade att det var sååå hemskt att se henne försvinna iväg under narkosen för att sedan försvinna bort från honom och att sedan sitta i väntrummet och vänta på ett svar och att hon skulle vakna och att allt skulle vara över.
Han var sååå rädd över att “tänk om de skulle hitta något som var fel?!”. Så när svaret sedan kom att allt såg bra ut så kom tårarna och lättnaden för oss alla!
En annan undersökning Mira fick testa ihop med MR-undersökningen var att utesluta så det inte rörde som Epilepsi var att göra ett EEG där hon fick massa elektroder på huvudet för att mäta aktiviteten i hjärnans nervceller. Men tack och lov så visade inte det heller på att hon hade några sådana bekymmer.
Eftersom Mira hade problem med dimsyn och ont bakom ögonen så fick hon även besöka en optiker (samt gjorde noggranna kontroller av ögonen hos ögonkliniken på sjukhuset). Synen och ögonen var bra, kanske att hon var lite översynt på ena ögat så hon fick testa glasögon och tyckte att det kändes bra och att det kändes liiite bättre med ögonen med glasögon på… Mira valde sina glasögon helt själv och var sååå glad i sina nya brillor, fram tills dagen då det var elever som skrattade åt hennes glasögon i skolan och hon blev ledsen och vägrade att använda sina glasögon mer i skolan. Sååå tråkigt, jag vet att det är vanligt att barn gör på detta sätt, men man blir ledsen ändå när sådant händer. Mammahjärtat går liksom sönder.
Vi fick även besöka en sjukgymnast för att få övningar som kunde hjälpa henne med hennes onda nacke och spända axlar. Vi fick sååå mycket hjälpt för alla möjliga åkommor som Mira hade under hennes “yrselperiod” i livet. Såå tacksamma för detta!
Vi hade även kontakt med en dietist, jag kände själv att jag hade bra koll, men det är alltid bra med extra stöd och tips från de som arbetar med mat och hälsa på ett annat sätt än vad jag gör. Det var under den här perioden som jag tog fram “Bildstöd – Tallriksmodellen” samt inhandlade en Mealziser för barn som jag berättade om här i bloggen.
Jag tycker att vården är fantastisk bra och jag tycker att man ska ta all hjälp man kan få. Jag själv kände mig fortfarande lite arg och blåst av “Universum” och tappade fotfästet och min tro under tiden Mira mådde dåligt.
Vi har en bekant som är oootroligt medial och ville se om hen kunde arbeta energimässigt med Mira under den här perioden och jag tackade av hela hjärtat ja till den hjälpen med. Jag tycker egentligen om förhållningssättet där man arbetar både med energi/själ och kropp och gillar en samverkan mellan kropp och själ på ett sätt som man inte arbetar med inom vården.
Vår bekant tog hjälp av hens guider och scannade av Miras energikropp och kände och såg att Mira saknade helt “rötter”. Hen fick med upp att det var ett budskap gällande mina fästingar som jag fått till mig i drömmen men att de var kopplade till skadedjur på Miras energikropp och att det var därför de angrep mitt hus i drömmen.
Jag kunde verkligen relatera och ta till den informationen då jag lärt mig mycket kring vikten av att vara grundad/jordad och förankrad… Har skrivit om det en del i bloggen sedan tidigare, bland annat här i inlägget om Bas/Rotchakrat. Det är förutom det det chakrat som utvecklas i åldern 1-8 år så även det stämde in på Miras ålder. Jag visste att om man inte är grundad så kan man ha problem med yrsel så det kändes logiskt. Min vän försökte att arbeta fram rötter och försökte förankra Miras energikropp i “jorden” och samtidigt så fick hen till sig saker som vi själva kunde hjälpa till med i den processen.
Min vän hade fått till sig från sina guider att Mira skulle vara yr i en liten period och sedan skulle det gå över lika fort som det kom och att man inte skulle hitta något som var fel på Mira. Det kändes sååå hoppfullt med de orden och jag hoppades så att min vän skulle ha rätt! Tänk om det felet berodde på att Mira var ogrundad/ojordad?
Min kollega berättade att hennes dotter med hade haft liknande problem med yrsel när hon var i Miras ålder, de gjorde med massa tester på henne men hittade ingenting och så vipps en dag så var yrseln borta. Tänk om detta är ett relativt vanligt fenomen?!
Jag tycker ju att sådant här är sjukt spännande och är väldigt öppen för att testa både det ena och det andra (när det inte kan på något sätt skada).
Jag minns att Mira fick dricka te med lakrotsrot då den roten skulle hjälpa Mira i hennes “grundning”. Jag älskar lakrits te och Mira gillar det med (tack och lov) så det var inga konstigheter med det.
En annan grej Mira fick testa var att ta fotbad med någon ört i…. hmm… kommer tyvärr inte ihåg vilken ört det var som vi la i hennes fotbad? Men att bada fötterna skulle med att hjälpa till i processen att få ut hennes “rötter”.
Det jag gillar med att arbeta på detta sätt är att man känner att man gör något… att man aktivt agerar och inte bara står bredvid och väntar. Det är väl lite så jag funkar överlag, jag har svårt att vänta… jag vill ständigt framåt och testa nya grejer, ha, ha, ha… men det kanske ni har förstått ni som följt mig i min blogg över tid *fniss*.
Min vän fortsatte att arbeta på distans med Miras energier och med Miras teams som hon har på “andra sidan/hennes guider”. Jag är sååå tacksam över den här hjälpen!
Och vet ni vad?! Efter nästan tre månader med Miras hälsoproblem så var det som från en dag till en annan att den var helt borta, som bortblåst och vår gamla härliga, friska Mira var tillbaka hos oss!
Hon började hjula igen, stå på händer, göra kullerbyttor, var inte lika ljudkänslig, hade inte ont i nacke eller axlar, synen blev bra igen, hon hade inte ont bakom ögonen eller såg dimmigt, yrseln var spårlöst borta, inget illamående utan Mira var helt FRISK! Inga tester hon hade gjort hade visat på något fel, allt såg ”normalt” ut.
Det här är en händelse som påverkat oss på olika sätt, tänk så livet kan ändras på kort tid, vilka vägar man kan tvingas ta i livet oavsett om man vill eller ej.
Vad gäller min dröm med fästingar så vet jag faktiskt inte varför jag hade den drömmen? Jag känner fortfarande/trots allt att det fanns ett budskap med den… det kan ju inte vara slumpen? eller? Det var ju tydligen inte borrelia… var det bara ett ”högre budskap”/ ett tecken på att det fanns en högre kraft inkopplat och att jag egentligen borde känt mig lugn i det? Att allt var i sin ordning? Jag vet inte, jag blir helt ärligt inte klok på detta själv. Men efter den här händelsen så tog det ett tag innan jag själv fick tillbaka min tillit till min egna förmåga till att connecta både inåt men även ”uppåt” och den ilska jag kände mot Universum där ett tag, jäklar, den var inte nådig. Fy fan vad arg jag var, ha, ha, ha, sååå knäppt ändå att man kan bli så arg på ”Universum”.
För mig var detta något form av tecken, om du missade mitt inlägg om tecken så hittar du det här.
Jag tror att tack vare den här upplevelsen, som ändå slutade så bra att vi blivit mer ödmjuka inför livet och mer tacksamma över det vi faktiskt har. Vi tar inte varandra för givet och framförallt inte barnen, de är ju det mest värdefullaste vi har!
Så tack livet för att vi kom tillbaka på vårat spår igen och tack för att vi fick tillbaka vår fina, kloka och roliga Mira!
Här är några bilder på Mira från den här perioden i hennes liv. Jag fick tillåtelse av Mira att visa de här bilderna samt skriva om den här perioden i hennes liv 💞.
Idag bjuder jag på den här gamla godingen med Jamie Walters – Hold On. Jag köpte hans skiva och lyssnade på den här låten på repeat när den kom, ha, ha, ha. Delar också klipp från Beverly Hills 90210 när han var med där, jag var typ kär i honom där och då, ha, ha, ha, vilken röst!
Kram / Johanna