Kristallhealing
Det var en förväntansfull Johanna som åkte till healingbehandlingen 31 juli 2018. Det hade gått sju år sedan jag varit där på behandling och då var det i vår kamp att bli gravida. Vid min första behandling så såg jag att Carina på Kristall och Healingboden även anordnade seanser med medium utifrån och det hade jag saknat att gå på då det var något jag regelbundet gjorde under mina år i Göteborg. Jag började därmed gå på de seanser som anordnades i Jönköping och tyckte att det var väldigt roligt och som gav lite guldkant och spänning i vardagen. Men nu återvände jag inte för seans utan att få en egen behandling.
När jag gick ner i källarlokalen så möts jag som vanligt av en värme och doften av rökelse. Det pirrade i mig av förväntan och jag hälsade på Carina. Jag berättade lite snabbt varför jag var där och drog lite kortfattat om mina obalanser och min PMDS. Hennes närvaro fick mig att lugna ner mig och hon tittade på mig på samma sätt som hon gjorde sju år tidigare. Det kändes som hon skannade av min själ/ mitt energifält… hon tittade mig inte djupt i ögonen utan fäste blicken ovanför mitt huvud när hon pratade med mig. Helt plötsligt säger hon ”Farmor, jag får upp att det finns en koppling till din farmor?!”. Jag fick en stor rysning som gick genom hela kroppen och det kändes som tiden stannade, min kropp fylldes därefter av en enorm värme och jag berättade med tårarna rinnande längs mina kinder om min farmor.
Min farmor hade med stora bekymmer med sitt psykiska mående och jag misstänker att hon med hade PMDS, hon dog när hon bara var 58 år gammal och det kändes som jag höll på att bli knäpp på samma sätt som min farmor blivit. Jag hade ju detta i mina gener och hela den här kampen med min PMDS har jag sett som en revansch för att hedra min farmor och den kamp som hon gick igenom. Jag skrev om min farmor 15/2-22 i mitt inlägg ”Knäpp av att gå hemma” och 18/3-22 i mitt inlägg ”PMDS-Fortsättning”.
Carina tittade på mig med ett stort leende och sa att ”du är inte din farmor, så ditt mående har inte med henne att göra, men hon finns här med dig”.
Det var med en lättnadens suck jag hörde de orden. Jag visste att hon fanns och har funnits runtomkring mig i min kamp, och det var så häftigt att det var min farmor som ”kom upp” för Carina. Jag kände mig i trygga händer när jag la mig på britsen och var redo att ta emot min kristallhealingbehandling.
Carina la ut kristaller över min kropp och så började hon med handpåläggning arbeta med mina energier, hennes händer var varma som element. Även den här gången så kände jag mig sjukt avslappnad, jag kände en värme som spred sig genom min kropp och det började pirra i mina fötter likt en kolsyraliknande pirrande känsla. Jag kände hur jag kapitulerade och släppte alla mina tvivel och bara lät det ske som skulle ske. Jag hade inget mer att komma med, det här var min sista utväg så jag var öppen och redo att ge efter för vad som komma skall.
När Carina var klar med behandlingen så gungade allt, yrseln som jag kände under min första behandling var där igen och det kändes återigen som jag åkte båt. Det är ju någonting som händer… men jag fattade inte vad det var… och det spelade inte så stor roll heller… bara det funkade, det var det enda viktiga för mig.
Jag bokade in en ny tid inför nästa månads ägglossning och köpte några till kristaller som skulle hjälpa mot hormonella besvär och som jag började bära med mig igen. Jag hade några kristaller hemma som jag skaffade när vi hade svårt att bli gravida och de hade jag burit i halsband genom hela graviditeten. Jag satte i mina nya kristaller i mitt halsband och började på nytt gå runt med kristaller… och gillade det. Det var mysigt på något sätt, samt så tycker jag det är väldigt fint med kristaller.
Dagarna gick och jag kände mig lugn och harmoniskt… och så en dag så kom mensen… och jag var fortfarande lugn och harmoniskt… Jag fattade ingenting?! Hur var det möjligt?! Var jag botad nu?! Var det bara detta som krävdes?! Här hade jag gått och varit svajig i mitt mående under såååå lång tid och så går jag på EN kristallhealingbehandling och så är jag som lugnet själv inombords… Jag fattade nada…. Även om jag hade hoppats på det så trodde jag inte på det…
Men var jag verkligen botad från min PMDS?!
Den 24 augusti gick jag på en ny kristallhealingbehandling jag berättade hur chockad jag var över att JAG varit så harmonisk och lugn under alla mina veckor sedan förra behandlingen. Carina skrattade och sa att det är så roligt med healing och hur energierna arbetar. Ha, ha, ha jag fattade fortfarande inget… det här var liksom lite över det jag då hade inblick i.
Hon utförde en ny healingbehandling och även den var magisk, jag var återigen yr men väldigt avslappnad när behandlingen var klar. Carina sa att egentligen så skulle du ju kunna lära dig utföra healing på dig själv så slipper du gå på massa healingbehandlingar. Hon berättade att hon höll kurser i Reiki Healing. Jag satt där och kände mig som ett UFO, ha, ha, ha. Inte kunde väl JAG lära mig utföra healing… jag hade ju inte de medfödda förmågorna… för det måste man väl ha för att syssla med healing?! Vad var Reiki? Hade aldrig hört talas om det heller?!
Som mycket annat så sa jag att jag skulle fundera på det och återkomma. Ha, ha, ha jag funkar INTE så att jag hoppar på allt som erbjuds utan jag måste alltid göra en research och fundera.
Jag kände att det inte var hållbart att lägga pengar att varje månad gå på healingbehandling innan mens… det är ju inte direkt gratis samt så ska jag ju ha mens i kanske 15 år till… så det kändes inte hållbart… Sedan så tänkte jag att tänk om jag redan är botad från min PMDS? Då känns det ju onödigt att kosta på sig en utbildning… Så min plan blev att först invänta att se om jag var fri från min PMDS nästa mens med och sedan tänkte jag se vad som hände nästkommande månad… för att därefter ta ställning hur jag skulle göra.
Fortsättning följer…