Andlighet / Healing / HSP/ Highly Sensitive Person/ Högkänslig / Mediala upplevelser / Min historia / Reiki / Självkärlek / Träning

Distanshealing

På kursen i Reiki 2 så fick vi ju testa att skicka healing till varandra när vi satt i var sitt rum, och jag tyckte det var sååå häftigt när jag kände hur energierna arbetade genom min kropp samt att även jag fick upp saker för mitt inre när jag med skickade healing.

Jag ville utforska detta vidare och fick en känsla av att jag skulle skicka healing till en bekant som är otroligt medial. Jag tänkte att om JAG kände så mycket som jag gjorde så borde hen som är otroligt medial känna av saker hen med.

Jag frågade om hen kunde tänka sig att testa distanshealing. Hen var skeptisk, hen sa att hen inte riktigt trodde på healing men om det skulle funka då är det bara när man fysiskt får det, inte när man skickar healing på distans till någon annan.

Ha, ha, ha, jag flinade och tänkte ”vänta du ska du få se”. Det var en superkaxig Johanna som trädde fram och sa ”Jag är 100% säker på att du kommer känna av hur energierna arbetar”, ha, ha, ha…. Hur jag nu kunde vara så säker på det… men det var som om jag visste att det skulle funka. Hen gav efter och sa att vi kunde testa, vi hade ju inget att förlora på det.

Efter några dagar så hörde hen av sig och berättade att hen hade problem med sina händer och undrade om jag kunde skicka healing till dem. Jag sa att jag kunde göra det, men jag visste inte om det skulle göra någon skillnad? Men det skadade ju inte att testa, väl värt ett försök! Vi hade inget att förlora på det heller.

Vi bestämde en tid, jag hade gett hen instruktioner hur hen kunde göra och lite direktiv. Jag hade skickat med en låtlista med ”Reiki-musik” då jag ville att hen skulle komma in i en viss känsla. Men hen fick själv bestämma om hen ville lyssna på den listan eller om hen hade annan skön musik som hen ville sätta på under healingen.

Jag ”kopplade upp mig” på mina symboler samt min väns energifält/själ och det kändes som jag hade personen framför mig i miniformat. Jag arbetade igenom alla chakran, fick återigen upp vissa känslor i kroppen, hens ”mammaenergi” kom upp i början av healingen och jag blev även ledsen och fällde en tår av den kraftiga känslan som kom över mig.

När jag var klar med mitt så kände jag att energierna ville arbeta vidare med hen så jag lät dem fortsätta och avsluta lite senare, men jag själv kände mig ”klar” på alla sätt.

När jag var klar så hörde jag av mig till min vän och berättade att jag var färdig och att hen kunde höra av sig när hen var redo. Jag fick tummen upp och sedan väntade jag.

När hen till slut, flera timmar senare hörde av sig sedan så var hen heeelt tagen. Jag lyssnade först in vad hen hade att berätta. Hen hade haft en låt på som var förknippad med hens mamma och hen kände hennes närvaro under healingen…. Så häftigt ändå för även jag hade ju känt av hens mamma…

Hen berättade om att det kom som en våg av kyla som svepte in i armarna och händerna, det kändes som hen höll i isbitar och hen undrade vad sjutton det var som hände?! Jag kommer inte ihåg om det kom värme sedan eller om det bara var kyla som hen kände av? Jag kommer ihåg att hen efter healingen berättade att hen kände sig fylld av energi och det kändes som energierna arbetade med hen hela dagen innan det klingade av på kvällen. Min vän sa att hen inte trodde på healing och verkligen inte på distanshealing men detta var sååå häftigt så hen behövde nog tänka om, ha, ha, ha.

Några dagar senare så berättar min vän att stelheten och värken som hen känt av i sina fingrar och händer var heeelt bortblåst, hen känner ingenting längre och hen hade haft problem med sina händer under många år…. Jag stod själv som ett frågetecken och visste inte riktigt om min vän hittade på, ha, ha, ha… det kan väl ändå inte vara möjligt?! Jag visste inte riktigt vad jag skulle tro? Visst, om det hen sa var sant så skulle det ju vara heeelt otroligt! Och jag var sååå glad för hens skull. Varje gång jag träffade hen under flera månader så berättade hen om att händerna fortfarande var bra… så skumt?! Är det möjligt?! Ha, ha, ha jag är fortfarande än idag skeptisk, men om det är sant, så är det ju fantastiskt! Men konstigt!

Lämna ett svar