Lev livet fullt ut
Eckhart Tolle, jag älskar den här lille beigea farbrorn, ha, ha, ha. Varje föreläsning jag sett honom i så är han alltid klädd i beigea kläder. Han är otroligt klok och väldigt lugn och det är svårt att inte bli fascinerad över hur han är som person, han känns så närvarande. Det är väl lite hans grej med, att vara närvarande i nuet. Han har skrivit boken ”The Power Of Now: A Guide to Spiritual Enlightenment” som är ett snyggare namn om ni frågar mig än den svenska titeln ”Lev livet fullt ut: Din väg till andligt uppvaknande”.
Jag har lyssnat på den engelska boken två gånger och det är Eckhart Tolle själv som är uppläsare av den. Jag har läst den svenska boken två gånger och så blev jag otippat förvånad när min kollega lånade boken från en annan kollega som jag inte hade en susning om att han var intresserad och läste den typen av böcker, men tydligen så älskade han den boken. Han hade den engelska boken och hävdade att det är ett måste att läsa den på engelska. Jag lånade den på bibblan, men jag är för rastlös, det tar sååå lång tid att läsa på engelska för mig och jag fattar inte allt… så kände att det tappade lite grejen. En fundering jag hade var om jag skulle lyssna på ljudboken samtidigt som jag satt och läste… men ljudböcker brukar jag lyssna på samtidigt som jag gör något annat… så fick inte till det. Men om du är grym på engelska så är det ett tips – att läsa den engelska versionen av boken.
Boken handlar om Eckharts resa från att han fram till att han var runt 30 år gammal levde med ångest varvat med depression och självmordstankar till att komma ut ur det mörkret och att bli en ”andlig ledare” där han delar med sig av hur han gjorde och vad han fått till sig längs med vägen.
När han typ var 30 år gammal så vaknade han en natt och kände en sådan avsky för sig själv, sitt liv och världen han levde i. Han förstod inte poängen att fortsätta leva i allt detta elände och den här ständiga kampen som det var på ett liv på jorden. Han kunde känna en enorm längtan att få somna in och slippa allt som hade med livet att göra, han såg mer fram emot det än att behöva fortsätta att leva. Hans tanke som malde om och om i huvudet lät ”Jag kan inte fortsätta leva med mig själv längre”. Då var det som han fick en ny tanke ”Är jag en eller två? Om jag inte kan leva med mig själv så måste det finnas två av mig… ”jag” och ”jag” som ”jag” inte kan leva med. Han tänkte då ”Kanske är bara en av dessa två ”jag” verklig?!”.
Han blev så chockad över denna märkliga tanke att hans sinne stannade. Han var vid fullt medvetande men det var som om alla tankar stannade, de pausade. När det hände så var det som han hamnade i en virvel av energi som först gick långsamt för att sedan öka i kraft. Energin ledde till att hans kropp började skaka och han hörde orden ”motstå ingenting” från hans bröst. Han upplevde det som om han sögs in i ett tomrum som fanns inom sig själv. Han tillät sig själv att falla in i tomrummet och han kände ingen rädsla.
När han vaknade upp sedan från händelsen så väcktes han av fågelkvitter utanför fönstret. Han blundande och för sitt inre såg han en bild på en exklusiv diamant. När han öppnade ögonen så möttes han av gryningsljuset som smög sig in mellan gardinerna och mötte honom och det var det som om han hade fått en insikt, att det finns så mycket mer i ljuset än vad vi i vanliga fall inte kan se, han fylldes av en enorm kärlek. Han kände sig så närvarande, han gick runt i rummet och hade en känsla av att han aldrig på riktigt hade sett rummet han bodde i. Han plockade upp olika föremål och granskade dem och såg det vackra i varje föremål.
Han gick ut och promenerade runt i staden och var så förundrad av allt det vackra som fanns att se. Under fem månader så levde han i ett tillstånd av djup frid och lycka. Han kunde sitta på en parkbänk och bara beskåda allt vackert som han omslöts av. Han var förändrad, att han hade fått bort ett filter från sina ögon och att han för första gången i livet såg klart.
Han började sitt sökande för att ta reda på mer och lära sig vad det var som hade hänt honom. Han förstod när han läste andliga texter att det de beskrev i sina texter var något som Eckhart redan upplevt. Han tror att den natten med så mycket lidande hade tvingat hans medvetande dra sig tillbaka från att se sig själv som det olyckliga och rädda jaget… som i slutändan faktiskt är ett påhitt av sinnet. Det som var kvar var hans sanna natur och som ständigt är närvarande i ”jag är”. Han upplevde hans inre värld, tomrummet, som var både tidlöst och dödslöst. Han var så uppslukad av allt detta han upplevde så till slut hade han inget kvar i det fysiska livet… han hade inget jobb, ingen bostad, inga relationer… han tillbringade typ två år av sitt liv sittandes på en parkbänk och kände ren glädje, glädje som han hade hittat inom sig. Han behövde inte ha massa saker och prylar för att hitta glädje… den fanns där ändå. Folk började bli nyfikna på honom och ville lära sig av hur han kunde känna och uppleva det han gjorde och det ena ledde till det andra och så blev han en andlig lärare.
Jag känner mig lite tudelad av hans livsväg. Det är ju fantastiskt att han kunde leva i sådan lycka, glädje och tacksamhet när han inte hade något fysiskt kvar… samtidigt så förespråkar jag att man har båda fötterna på jorden då vi är människor i en fysisk kropp och att mycket går ut på att skapa en balans mellan det andliga och det kroppsliga. Att folk lever på parkbänkar är ju inte särskilt hållbart för mänskligheten, även om de är lyckliga och tycker att livet är fantastiskt… Men om man nu siktar på att utvecklas som människa och lära sig av ”godbitarna” från Eckharts resa så är han ju verkligen en förebild när det kommer till det. Han sitter ju inte fortfarande på en parkbänk och svävar i väg i sitt inre utan nu arbetar han ju och lär ut det han fått till sig. För att han skulle bli han så behövde väl han göra den resa som han gjorde, annars hade han ju inte varit där han är idag.
Boken är skriven utifrån de frågor som han har fått på hans seminarier, meditationskurser och privata rådgivningssessioner så det är massa frågor och sedan hans svar som man får ta del av i boken.
Han menar på att alla kan gå ifrån tankarna som håller oss som slavar och gå in i det ”upplysta” medvetandetillstånd och få in detta i sin vardag och i sitt liv. En röd tråd genom boken är att hemligheten är att befinna sig i nuet. Att han en intensiv och medveten närvaro här och nu. Han vill att man ska utforska själen som finns bortom det tänkande jaget. När man läser boken så ska man inte bara läsa med sinnet utan man ska stanna upp och notera om det kommer upp känslor, man ska försöka ta till sig och stanna upp under läsningens gång. En grundtanke med boken är att träna oss i att gå djupare in i oss själva och hitta det som vi redan har.
För min del så var det ju via Reiki och mina healingstunder i badet som jag hittade in till svaren som jag hade inom mig själv. Jag var sååå tagen av mina upplevelser av att befinna mig i nuet, att stilla tankarna och hitta det som uppstår mellan tankarna… Jag beskriver det som ”mitt inre universum” för rymden känns oändligt stor, man är så avslappnad men samtidigt så vaken och alert i sinnet. Att vara observatör och beskådare av sitt inre universum är heeelt magiskt… det är även där som man får en inre vägledning och guidning. Med den erfarenheten så är det många gånger jag nickar instämmande i mycket av det Eckhart berättar om. Det är ju även en anledning att jag bloggar… jag gissar att det är många människor där ute som än så länge inte fått uppleva sina egna ”inre universum” de kanske inte ens vet om att de har något sådant… och man söker ju inte efter något som man inte vet finns, ha, ha, ha.
Att vi ska träna oss i medveten närvaro och vara i nuet är ju för att i nuet så finns det ju inget som är jobbigt… det är ju våra tankar som gör saker jobbiga för oss. När vi ältar dåtid och grubblar och oroar oss för framtiden… det stressar oss. Om man bara är här och nu och upplever tomrummet mellan tankarna så är det där magi skapas.
När jag läser och lyssnar på boken så känns det som jag varit inne och nosat på mycket av det han beskriver. När jag hittade in till Reiki och alla mina healingsessioner jag gjorde på mig själv i badet… det var ju där jag upplevde utrymmet mellan mina tankar och fick upptäcka mitt inre universum som är heeelt magiskt. Jag vet att när jag klev upp ur badet vid den tidpunkten så undrade jag hur många människor som får uppleva något sådant… om man bara lever i sina tankar så kommer man ju aldrig dit… man måste ju stilla tankarna för att få uppleva detta magiska. Tänk alla som lever ett helt liv på jorden och aldrig är med om en sådan upplevelse… och det är gratis… Man behöver inte åka till andra sidan jorden för att finna det… man behöver inte lägga massa pengar på det för att ha råd… den inre resan är gratis och finns tillgänglig för alla… det krävs bara lite träning och det är sååå värt att träna på. Min inre resa jag gjort är bland det häftigaste jag varit med om och jag tror att det är det som gjort att jag ”öppnat upp” och ibland upplevt/ upplever andra ”dimensioner?”, ”energier” och även det har ju berikat mitt liv. För mig är den här delen med en drivkraft att skriva på min blogg… tänk om bloggen kan inspirera fler att utforska sina inre universum?! Hur fint vore inte det?!
En annan grej som Eckhart pratar om är ”Egot”, den där rösten i huvudet som många gånger hämmar oss i livet, den som kritiserar oss och drivs av rädsla. Jag skrev ett inlägg för rätt länge sedan som hette ”Den galna kusinen” och det är ju med ”Egot”. Jag måste vara tydlig med att ”Egot” är ju rent biologiskt jättebra att ha, tänk så många faror som den rösten har räddat oss ur… den kanske har berättat för oss att det är bättre att stanna i grottan än att gå ut, där ute kanske det fanns farliga rovdjur som väntade på oss. Då är ju den rösten superbra att ha… men nu när vi inte har faror runtomkring oss på samma sätt så kan ju den rösten göra att vi inte går framåt i den riktning som vi skulle kunna. Rösten skulle ju kunna säga till oss ”Du är så dålig på att köra bil, det är lika bra att du lägger av med det”… fast egentligen så kanske rösten ljuger… man kanske inte alls är så dålig men helt plötsligt så följer man den blint och så slutar man köra bil, ha, ha, ha… eller så talar den sanning och det är ett klockrent val att göra, ha, ha, ha. Den kanske säger att ”det här provet kommer gå åt skogen, du kan ju ingenting” och det kan man ju bli väldigt stressad av att höra och väcka onödigt mycket oro i kroppen… Den rösten hörde jag själv ständigt under mina år i skola och jag var såååå nervös vid prov så jag kunde sitta och skaka i klassrummet, jag hade svårt att sova och ibland gick jag upp mitt i natten för att plugga till provet då jag var tvungen till det för att jag ”var så kass och inte kunde det jag skulle kunna”. Tänk om jag redan då hade blivit medveten om den här galningen i mitt huvud som härjade fritt?!
Den här rösten är något jag jobbar med mina barn och elever i klassrummet typ varje dag så detta är något jag verkligen brinner för. Om jag inte skulle arbeta som Hem- och konsumentkunskapslärare så är det nog någon form av personlig coach jag skulle vilja bli. Men just nu får jag utlopp av den sidan hos mig via bloggen så min själ är rätt nöjd med hur livet är just nu för mig.
Tillbaka till boken!
Eckhart menar på att sanningen finns inom dig själv och det enda som han gör i boken är att påminna dig om saker som du har glömt. I boken visar han hur man kan gå djupare in i det man redan har. Man behöver träna sig i att iaktta ”tänkaren” alltså ”Egot” som jag nämnde ovanför. Ett sätt även att få tänkaren att tagga ner och bli tyst för en stund är att vara i ”nuet”, mindfulness heter ju även denna metod, har skrivit om det med i tidigare inlägg. Han menar på att för varje gång man lyckas få ett tomrum mellan tankarna så kan ljuset från vårt medvetande växa sig starkare. När du sedan hör rösten i ditt huvud så kan det bli att du skrattar åt rösten på samma sätt som du kan skratta åt ett barns upptåg.
Våra hjärnor är idag så fullmatade av tankar och intryck så den behöver verkligen få lite lugn och ro och att vara närvarande i nuet är en klockren metod för en stressad och kanske lite kokt hjärna.
Han nämner även att våra känslor är en kompass i hur vårat tänkande yttrar sig, om vi sätter locket på och inte till slut inte känner våra känslor så hävdar han med att de kommer sippra ut i någon form av fysiska problem eller åkommor, dock går han inte in djupare på det. Om du har svårt att komma i kontakt med dina känslor så är det bra att rikta sin energi inåt mot det inre energifältet i kroppen, det kommer hjälpa dig komma i kontakt med dina känslor.
Eckhart skriver att smärta har två nivåer. Den ena är smärtan du skapar nu, den andra är gammal smärta från saker du varit med om tidigare men som fortfarande lever kvar i minnet och i kroppen. Han menar på att merparten av oss människor lidet helt i onödan. Problemet när man går igenom och ältar gammal smärta är att kroppen har svårt att skilja på det som hände förr och det som händer nu och återupplivar smärtan om och om igen som om kroppen är med om smärtan konstant.
För att tillfredsställa det tomrum som många känner inom sig så försöker man fylla det med nya ägodelar, pengar, framgång, makt, berömmelse med mera. Många tror att man mår bättre genom att tillfredsställa de här behoven och därigenom känna sig mer hela… problemet är att det är bottenlöst och det ger bara en kick för stunden. Sedan är det klart… allt handlar om balans… om man har dåligt med pengar och känner en stress över att pengarna inte räcker till trots att man lever så snålt man kan, så skulle man ju få ett större lugn inombords med en trygg och stabil ekonomi. Jag tänker mer att han syftar till att man ständigt vill fylla tomrummet och ha mer, och mer… fast man egentligen har så man borde vara nöjd.
Han tipsar om att det är bra att försöka gå ut ur tidsdimensionerna som är kopplade till dåtid och framtid så ofta man bara kan under det dagliga livet. Försök att lägga märke till hur ofta dina tankar för dig tillbaka till dåtid samt in på framtiden, observera men döm inte, notera bara.
Om du har gjort dumma saker i din dåtid så kan det ju påverka din självbild i nutid och då kanske du lever i ett kaos av självkritik och skuldkänslor. Du kan inte påverka det förflutna men du kan lära dig, förlåta dig själv och förändra din nutid och på så sätt skapa en annan självbild.
Om man känner obehag, ångest, spänningar, stress och oro som är rädslobaserade tankar så har man för mycket tankar på framtiden och för lite närvaro i nuet. Om man känner skuldkänslor, ånger, bitterhet, missnöje, sorg eller alla former av förlåtelse så är man fångad i för mycket förfluten tid och då är man inte heller i nuet. Nyckeln för att känna inre frid är att vara närvarande i nuet.
För min del så tycker jag att det här är svårt, men jag ser vinning i att under dagen ta pauser där jag stillar tankarna och är i nuet. Det hjälper min hjärna att slappna av och likaså min kropp och den pausen är guld värd, den är verkligen ett lifehack för att minska stressen i kroppen och en metod jag tar till om jag känner mig stressad… så man inte bara gasar utan att man lyssnar på kroppens signaler och varvar ned.
Eckhart menar att om man är närvarande i nuet, även under de enklaste saker man gör så försvinner all olycka och kamp och livet börjar flöda av glädje och lätthet. Man kommer då fyllas av en känsla av en kvalitet, omsorg och kärlek till den allra enklaste handling. Jag kan förstå detta, men jag är inte själv där, det är mer att jag nuddar vid det ibland. Jag tänker att om jag ex. viker tvätt så vore det bra om jag bara stod där och tog ett plagg i taget, vek dem och kanske kände kärlek och tacksamhet för alla klädesplagg vi har och äger. Om jag går in med en sådan känsla när jag omsorgsfullt tar hand om alla klädesplagg så skulle en sådan enkel handling lada i kvalitet, omsorg och kärlek… Men detta är en utmaning för mig då jag tycker det är sååå sjukt tråkigt att vika tvätt, så jag lyssnar gärna på en ljudbok under tiden eller härlig musik så jag kan peta in en annan känsla utanför själva ”vika tvätt momentet”. Och då är jag närvarande i nuet i musiken eller i ljudboken… men inte i själva tvätten… och det menar nog Eckhart att det egentligen är bra att vara, ha, ha, ha. För länge sedan skrev jag ett inlägg om ”KonMari metoden”… det känns som det hänger lite ihop med kvalitet, omsorg och kärlek till alla ens ägodelar och sitt hem… det är ändå en fin grundtanke och om man hade höjt blicken med jämna mellanrum och sett vad man faktiskt har så skulle man nog kunna peta in ännu mer tacksamhet i sitt liv.
Att välja att leva i nuet ger oss möjlighet att släppa att känna olyckliga känslor. Han jämför med ”hur släpper du ett glödande kol som du håller i handen? Hur släpper du en tung och värdelös ryggsäck som du bär på?” det är på liknande sätt man släpper taget om smärtan eller den tunga bördan du går runt och bär på. Hur tunga saker man än är med om i livet så kan man i alla fall träna sig i att stundtals vara i nuet och få en paus från allt det tunga, det är ju en jättebra metod som jag själv nyttjar regelbundet.
Det är sååå ofta jag planerar saker inför framtiden… men om man nu ”bara ska vara i nuet” hur funkar det? Man MÅSTE ju blicka framåt för att inte planlöst flyta runt och bara befinna sig i nuet. Eckhart besvarade en sådan fråga i boken och beskrev det som att självklart så befinner man ju sig på en resa i livet och som alla andra resor så kan det ju vara bra att ha en destination och en riktning som man siktar in sig att resan ska ta en till. Men det enda som verkligen spelar någon roll är där du befinner dig just nu på resan, det steg du just nu för stunden väljer att ta. Egentligen är ju detta väldigt klokt! Tänk så mycket mindre stress vi skulle känna om vi inte bara tänkte på målet och att vi ska komma dit så fort som möjligt utan bara fokusera på nuet och vad vi gör för stunden… att det är som att lägga ett pussel där man är här och nu och tar en pusselbit i tagen och helt plötsligt så har man lagt hela pusslet och man är i ”mål”.
Boken innehåller sååå mycket klokhet och väcker många funderingar i hur man själv kan befinna sig ännu mer i nuet så det är med öppna armar jag varmt rekommenderar att läsa denna fina, men rätt djupa bok.
Man kan hitta många klipp av honom på Youtube och här är ett av dem:
