Bananpannkaka
De här pannkakorna älskar jag! Och de går hem i min familj och på skolan med! Hurra!!! Mina barn älskar pannkakor av alla de slag och äter det mer än gärna. Jag själv kan väl tycka att det mest är bukföda och att det inte ger särskilt mycket näring. Visst man kan smyga ner saker i pannkakor och göra de mer näringstäta. Någon gång har jag gjort med spenat i och det gick hem hos 50% av barnen, ha, ha, ha… men det är ju trevligt om det är något som båda äter! Och bananpannkakor är en sådan grej! Det är hur simpelt som helst att göra, man behöver bara banan, ägg och lite salt och det är ingredienser som vi typ alltid har hemma. Om jag inte har färska bananer så har jag alltid några i frysen som jag kan tina upp och lösa problemet och det funkar med bra… men då tar det ju lite längre tid.
Bananpannkakor kan man ju ha både som frukost, mellanmål eller en lättare lunch.
Mira äter inte bananer om det inte kommer till bananglass, bananpannkaka eller om man mixar ner dem i en smoothie. Mira gillar inte gröna smoothies som vi andra i familjen utan där får man tänka mer fruktsmoothies med yoghurt och mjölk och dem älskar Vincent med. Jag kan tycka att alla sätt att få i henne extra vitaminer är bra sätt, ja man får göra sina anpassningar och köra på det som funkar.
Bananerna som jag brukar använda till pannkakorna är mogna bananer. Även om gröna bananer är bättre för tarmfloran då de innehåller mer fibrer och mindre socker så är det svårare att mosa hårda gröna bananer. De som är gula eller till och med lite bruna är mjukare och sötare och gör sig godare i pannkakorna. Ibland när jag har övermogna bananer liggandes så brukar jag kunna använda dem till bananpannkakor, smoothies, bananglass eller bananbröd (kommer recept på bananbröd lite senare i bloggen). Det är ju inte bra för miljön eller ekonomin att slänga saker så att ta tillvara på fula bananer på detta sätt är ju hur bra som helst!
I skolan när eleverna ska göra bananpannkakor så lägger jag till lite vetemjöl (½ dl) i receptet och det är mest för att eleverna ska få pannkakor som är lättare att steka och att de inte ska stå och svära och tycka att detta är ett skitrecept och därigenom få en negativ upplevelse till bananpannkakor. Jag brukar däremot berätta att man kan välja bort mjölet i dem och så tar vi en diskussion kring fördelar och nackdelar med det. I skolan brukar eleverna även ha i ½ tsk vaniljsocker… också för att dämpa banansmaken då alla inte gillar banan.
Jag säger alltid bananpannkakor om dessa pannkakor (av gammal vana), men i själva verket är det bananPLÄTTAR… så om du är ny på detta område så kan du ju träna in ordet “Bananplättar” istället, ha, ha, ha. Det är mycket lättare att steka dem i litet format då det är en lite trixig smet att steka, särskilt om man som jag inte använder teflonstekpannor utan stekpannor i gjutjärn.
Här kommer receptet:
Bananplättar
2-3 portioner
- 2 mogna bananer
- 4 ägg
- 1 krm salt
- Eventuellt ½ tsk vaniljsocker (Hade ett inlägg här på hur man kan göra eget vaniljsocker).
- Smör att steka dem i, man kan även steka i kokosolja om man vill ha mjölkfritt. Då får de även en god kokossmak… om man nu gillar kokos
- Skala bananerna och lägg dem i en bunke, knäck i äggen och häll över salt.
- Man kan mosa ihop allt med en gaffel (och börja att mosa bananerna först för att lättare få bort så många klumpar som möjligt) men jag brukar köra allt i min KitchenAid då jag gillar smeten när den blir så där fluffig och härlig. Man kan använda matberedare eller mixer med. Elvisp kan man med använda, men då behöver man mosa ihop det med en gaffel först.
- Stek dem som små plättar på medelvärme. Jag brukar steka tre plättar i min stekpanna samtidigt.
- De är väldigt goda att servera med grädde och blåbär (det kör jag på i skolan och det går alltid hem), men mina barn gillar mest med Nutella… så känn friheten vad du äter pannkakorna ihop med. Ibland kan ju tillbehöret bli en bro över att vänja sig vid nya smaker (om man har barn som är kinkiga i att testa nytt) och då kan det ju vara bra att äta det man brukar äta till “vanliga” pannkakor.
Tidigare så gjorde jag receptet på 1 banan och 2 ägg till barnen (den mängden kör jag på i skolan för 2 portioner- tanken i skolan är ju inte att de ska bli helt mätta utan att de mer ska få tillaga och smaka på olika saker), men nu när de är större så upplever jag att det inte riktigt räcker och när det kommer till bananpannkakor så smakar jag själv gärna en med, ha, ha, ha. Därav har jag ökat mängden. Om Anders med ska äta så brukar jag ta något mindre mängd banan då han inte gillar banan så mycket, samma tips ger jag i skolan… nackdelen blir ju att man får färre pannkakor…
Många elever i skolan brukar bli förvånade över att det inte smakar mer banan än vad det gör. I skolan använder de inte elvisp utan mosar dem med gaffel och blandar även runt med gaffel och det brukar bli bra det med.
Om vi ska iväg på utflykt så är det rätt vanligt att det är bananpannkakor jag tar med då det mättar bra och är något som alla äter. I min familj är det en utmaning att hitta saker som alla äter, det är ofta jag behöver göra anpassningar av olika slag (suck, pust, stön). Men tror att det är fler föräldrar där ute som har samma dilemma. Vissa har säkert mycket åsikter typ “barnen får äta det som serveras”, “jag skulle ALDRIG laga annan mat till mina barn utan de får äta det som jag lagar” och så vidare. Men det är inte alltid så lätt för alla. Vissa barn är hellre utan mat än att behöva äta det som serveras… till och med att de pressar sig själva till att typ bli sjuka av energibrist… och trots det vägra äta saker de inte vill. Tack och lov är ju inte alla barn på detta sätt, men jag tror att fler där ute behöver ha en större förståelse för alla föräldrar som kämpar med ätandet hos deras barn och bemöta dem med kärlek och omtanke än dömande pekpinnar.
Näring i all ära, men ibland är det viktigast med energi när det kommer till barn med selektivt ätande och så får man hoppas att det selektiva ätandet kommer växa bort med åldern och att även de får uppleva allt härligt som mat kan tillföra i livet. För min del så är ju mat och dryck en av höjdpunkterna med att vara människa på jorden. Jag ÄLSKAR att äta och utforska allt möjligt, men sådan var jag ju inte som barn, ha, ha, ha. Så när mina barn är kräsna så får jag tänka tillbaka på hur jag var som barn och då blir jag lite lugnare… det kan ju faktiskt gå över med tiden. Man får bara finnas där för sina barn under deras resa och stötta dem utifrån var de befinner sig just där och då, framtiden vet ju ingen hur den kommer att bli.
Ja, då hamnade jag i ett litet sidospår, igen, ha, ha, ha. Ja, det fanns kanske en tanke med att jag skulle komma in på det spåret? Kanske någon mer förälder där ute som kämpar med ätandet och sina barn? Det är alltid skönt att höra någon annan som inte heller har det så lätt på den punkten.
Idag bjuder jag på den här störtsköna låten som passar väldigt bra till dagens tema ”Give That Wolf A Banana”, ha, ha, ha.
Kram till er alla! / Johanna