Mitt nya jobb
Jag hade jobbat i drygt en månad på mitt nya jobb som hkk-lärare när jag blev gravid så det var en konstig start. Men jag fullkomligt älskade mitt nya jobb! Det var det bästa jobb jag haft och jag kände mig såååå hemma där. Min nya kollega blev som en farmor för mig, hon var så gullig och omhändertagande och hon berättade om gamla minnen som hon hade om min farfar. Hon berättade att han alltid brukade gilla att sitta på golvet när de skulle se på film… så märkligt… både jag och min ena syster gillar med att sitta på golvet… ett kanske lite udda beteende men tänk om det är något som vi bär med oss från vår farfar?
Jag var fortfarande rätt ordentligt slutkörd efter mitt år på friskolan så när min nya kollega visade upp deras årsplanering så tackade jag och tog emot, det var alldeles perfekt! En helt färdig planering som bara var till att ta över och göra som de brukade göra var underbart!
På den här skolan så tog eleverna emot mig med öppna armar och jag kände mig så uppskattad och omtyckt av alla! Vilken kontrast… från att ha elever som inte gillade mig och som jag inte lyckades få med mig till att ha elever som blev jätteglada över att de kom i “min grupp” på hemkunskapen (även om ämnet inte heter hemkunskap idag så används det ordet väldigt flitigt då det är mycket smidigare att säga, med all rätt).
Jag var inte beredd på tröttheten jag skulle ha som gravid, jag var såååå trött! Ögonen gick typ i kors under bilfärden varje morgon till skolan och jag fick kämpa för att inte somna vid ratten. Vid några tillfällen så fick jag stanna vid en parkering när jag hade 10 minuter kvar till skolan och sova en stund. Jag kunde ställa klockan på 10 minuter och jag somnade på en sekund för att sedan vakna med ett ryck 10 minuter senare när klockan ringde, så trött var jag, helt galet!
Jag mådde väldigt illa i början av graviditeten och det var kämpigt att stå bland matos i salen utan att klökas av dofterna men det var som att jag “höll ihop” under tiden eleverna var i salen och när de gick så började jag klökas, men kräktes gjorde jag mest hemma… märkligt det där.
