Maria Borelius har skrivit jättefina böcker och jag har läst/lyssnat på alla för att ta del av hennes tankar och resa. Hon är själv uppläsare för hennes böcker och hon gör det jättebra! Maria snubblade in på antiinflammatorisk kost vid 52 års ålder då hon hade klimakteriebesvär, ryggont, stor trötthet och mådde allmänt dåligt och kände sig smådeprimerad.
Efter att ha arbetat med healing på mig själv samt att jag börjat göra behandlingar på folk i min närhet så började jag märka av skumma saker i mitt klassrum. Om jag gick förbi en elev så kunde jag känna mig suuuperstressad, en annan elev då kunde jag känna mig irriterad eller kanske arg, vid någon elev kunde jag känna ångest eller ledsamhet.
Det kändes som min distanshealing jag gjort till min vän blev en succé och jag ville utforska detta vidare för att se om jag bara hade tur, eller om jag kunde få till bra healing till andra personer i min omgivning.
På kursen i Reiki 2 så fick vi ju testa att skicka healing till varandra när vi satt i var sitt rum, och jag tyckte det var sååå häftigt när jag kände hur energierna arbetade genom min kropp samt att även jag fick upp saker för mitt inre när jag med skickade healing.
Jag fortsatte att känna saker i kroppen. På en kund så började jag helt plötslig bli otroligt trött i mina fötter där jag stod, de typ pulserade och värkte och det kändes som jag gått och stått på dem under lååång tid. Jag kunde inte fatta varför jag kände så?
Efter min första healingbehandling på någon annan så var jag nyfiken att utforska mer den här sidan hos mig. Jag var fortfarande fascinerad över det jag varit med om gällande det röda och det blå molnet med knät på förra behandlingen. Jag kunde inte fatta att JAG kunde vara med om något sådant?!
Jag var sååå tagen över hur bra min healingmetod funkade på mig och hur mycket jag kände och upplevde när jag gjorde mina healingbehandlingar på mig själv. Jag förstod om folk i min omgivning mest skakade på huvudet och inte visste vad de skulle tänka om min nya ”hobby”. Jag hade en stark önskan att om de bara skulle få känna en bråkdel av det jag själv upplevde så skulle de förstå mig bättre.
Jag var supertaggad på att börja testa de nya symbolerna inom Reiki på mig själv. Särskilt nyfiken var jag på ”Hon Sha She Sho Nen” där man kan arbeta och läka saker bakåt i tiden.
Jag älskar böcker som utvecklar mig som människa och jag läser minst två böcker i veckan när jag arbetar och när jag är ledig så läser jag minst det dubbla. Alla böcker jag läser är med fokus att lära mig nya saker.
En morgon när jag yrvaket gick där i skogen så hör jag låttexten i min hjärna ”I Axel Landquists Park
I Axel Landquists Park”. Jag fattade ingenting… Var kom den ifrån?! Jag hade inte lyssnat på Thåström på flera år…
