När jag gick där på skogsvägen så hörde jag plötsligt en hund skälla bakom mig. Jag vände mig om och för mitt inre så såg jag vår gamla hund Jasmine komma gåendes längs med vägen. Jasmine gick bort när jag var 20 år gammal… men ändå så såg jag henne komma gåendes.
Våra grannar hade höns och en av mina bästa vänner hade höns och jag tyckte att det verkade jättemysigt men orkade inte riktigt ta tag i det. Våra grannar fick ta hand om några extra höns då en släkting till dem som hade höns inne i stan hade fått klagomål på hönsen från grannarna.
Med tanke på att det blev kejsarsnitt på Mizzy och att vi inte var sugna på att vara med om det här igen, samt att det kanske inte var så bra att föra vidare sådana gener, hon var nog inte den bästa avelskatten ändå?! Så valde vi att kastrera henne … våra tankar om att bli kattuppfödare var helt plötsligt på väg att rinna ur sanden.
Vi höll våra tummar och gick och hoppades att hon skulle få ungar, vi vägde henne typ varje dag för att se om hon började gå upp i vikt och kollade hennes spenar om de började framträda… och det gjorde de! Vi skulle få kattungar, Sååå roligt!
Eftersom vi hade en fin liten raskatt med bra stamtavla så tänkte vi att vi kanske skulle satsa på att bli kattuppfödare?! Mizzy var ju inte direkt gratis och dels så fanns det ju pengar att tjäna, det är ju även otroligt mysigt med kattungar, det vore även skoj att få föra hennes fina gener vidare samt så var jag sugen på att ha en katt till!
En av höjdpunkterna på mitt kaotiska år 2008 är att vi skaffade Mizzy. Hon är en katt av rasen Helig birma. Första gången jag såg rasen med sina blå ögon var i en tidning när jag bodde i Jönköping, och jag tyckte det var en magiskt fin ras och om jag någon gång skulle skaffa katt så var det en sådan!
