Varje arbetstillfälle som jag gick miste om under min knäskada redovisade jag för skolans försäkringsbolag Kammarkollegiet som är ett försäkringsbolag för studenter.
Jag hade enorm värk i knät, en värk jag inte var beredd på. Jag var inte heller beredd på att jag typ skulle få lära mig att gå igen med mitt ben. De hade ju kapat av nervtrådar under operationen så när min hjärna försökte röra på benet så hände ingenting, det var superläskigt!
En månad efter vi kom hem från Thailand skulle jag göra min korsbandsoperation. Jag var supernervös men förväntansfull… efter att ha gått omkring med ett instabilt knä i 7 månader samt 6 månaders rehab så kändes det härligt att de äntligen skulle fixa mitt knä.
Efter min knäskada så blev det sex månaders rehab för min del, jag fick regelbundet gå till sjukgymnast på Sahlgrenska. Då vi skulle gifta oss 19 juli och dagen efter åka på smekmånad till Thailand så kände jag att vi måste skjuta på operationen till efter bröllopet. Jag ville ju inte hoppa fram i altargången på kryckor.
I början av mars 2008 när jag var 2 månader in på min idrottslärarutbildning så var vi iväg på en veckas lång vinterutbildning i Funäsdalen. Det var en fantastisk resa där vi fick lära oss teknikerna bakom längdskidor och utförsåkning. Vi var ute på tur och jag fick verkligen upp ögonen för att åka längdskidor, det var en sådan himla härlig träningsform där man susade fram i vacker miljö och perfekta spår.
